Trauma & PTSD

12.03.2021

Ett trauma kan vara "extrema händelser" såsom våldtäkt, plötsligt dödsfall, krig, överfall m.m., men kan också uppkomma av känslomässigt svåra upplevelser som sker över tid. Det kan handla om att växa upp i utanförskap, att bli känslomässigt försummad, utsättas för mobbning eller kritik etc.
Hur barn reagerar på olika händelser är väldigt individuellt, varför ett barn som är mer "hårdhudad" kan tycka vissa förhållanden är ok, medan andra är mer berörda och tar djupare skada. Är man dessutom högkänslig är tröskeln oftast lägre än hos många andra..

Post traumatisk stress

PTSD (posttraumatic stress disorder) är stress som finns kvar i kroppen från en traumatisk upplevelse och som aktiveras vid en händelse som liknar det ursprungliga traumat. Har man t.ex. varit med om krig och har traumatiska minnen från det, kan en påsksmäll eller ett fyrverkeri vara triggern som utlöser samma känslor i kroppen som när traumat först inträffade.

Vad som är ett trauma är individuellt och kan skilja sig mycket mellan olika individer. Ett barn som blivit väldigt skrämd av en skällande hund, en orm, spindel eller liknande kan uppleva samma känsla av rädsla, panik, andnöd som då om de möter det djuret i vuxen ålder. Likaså kan auktoritära personer vara triggers för att man som barn blivit utskälld, hånad etc av lärare, förälder, lagledare eller annan person som då var äldre och hade mer makt än barnet.
Kroppen fungerar så att den tolkade situationen (traumat) som farligt eftersom det väckte rädslor och nån form av överlevnadsinstinkt och försöker därför varna oss varje gång en liknande situation uppstår.

Det kan också vara så att starkt obehag, tryck över bröstet, ångest mm uppstår i situationer som vi inte kan koppla till ett traumatiskt minne. Då kan situationen ha skett i så unga år att vi inte minns, eller så har vi förträngt situationen eller så kan vår kropp ha fångat upp signaler från tiden som foster i mammans mage.

För att programmera bort varningssignalen behöver vi tala om för kroppen att det inte är någon fara längre. Om vi ser en läskig hund som skäller, om någon verkar arg eller om en miljö väcker starka känslor så behöver vi där och då lugna ner kroppen, andas och visa att vi inte behöver vara rädda längre. På så sätt lär sig kroppen successivt att den inte behöver vara på helspänn och hamna i fly-fäkta-spela död läget.