Att vandra shamanens väg

Ordet shaman betyder "den som vet" och är en titel som utses av andevärlden eller som ärvs från en shaman till en annan. Shamanismen är en tro som bygger på att vi alla är en del av en helhet (jord, växter, djur, människor) och där man hedra både moder jord och fader sol/den stora anden/Gud (kärt barn har många namn). 

Indianerna i Nord- och Sydamerika är kanske de man mest associerar till när man tänker på shamanism, men det finns även andra naturfolk i Sibirien, Afrika och Skandinavien som levt enligt samma principer. 

Shamanen var ofta klanens medicinman eller medicinkvinna och hjälpte sjuka genom healing och olika former av naturmedicin. Shamanen hade också förmågan att kommunicera med andevärlden och kunde hjälpa själar som inte kommit över på andra sidan att komma hem. 

För att kunna kommunicera med andevärlden och göra healingarbete används ofta trummor som bidrar till att komma i ett trancetillstånd (djup avslappning) där hjärnan opererar på lägre frekvenser. I detta tillstånd kan shamanen göra resor till de olika världarna;

  • Den undre världen - där vårt undermedvetna bor
  • Mellanvärlden - där vi lever och är medvetna om det vi gör 
  • Den övre världen - där vårt högre medvetande bor


På guidade meditationer eller trumresor tas klienten till ett djupavslappnat tillstånd där man sedan ombeds följa med på en inre resa där man får möta sitt undermedvetna eller sitt övermedvetna. Kraftdjur används ofta för att symbolisera olika egenskaper som man vill komma i kontakt med såsom jaguaren som kan ryta ifrån och visa sin styrka eller örnen som kan flyga högt och se livet med helikopterperspektiv.

Ceremonier är en viktigt företeelse inom shamankulturen, där man t.ex. använder månens faser för att påbörja nya projekt eller avsluta en fas. Finns det saker vi vill lämna bakom oss och släppa taget om kan man t.ex. göra en eldceremoni eller en tacksamhets och manifesteringsövning såsom despacho för att hedra livet.

Shamaner jobbar med att hela sig själva genom speglingar och skuggarbete - att "smyga på sina skuggor", d.v.s. att göra självobservationer så att man noterar vad som triggar en och vart man har oläkta sår. Ofta handlar det om att gå till sitt undermedvetna för att läka sitt inre barn. På så sätt tar man ansvar för sitt eget helande och kan sluta projicera problem eller söka bekräftelse utifrån. Hypotesen är att man inte kan öppna hjärtat bara ovanifrån (via ljuset) utan det behöver även komma underifrån (via mörkret) genom att vi läker de lägre chakrorna som bär våra trauman. 

Vi förenar mörker och ljus i vårt hjärta och skapar guld (alkemi) och blir därmed en bro mellan himmel och jord!